15 september - rorigt pa jobbet
Nu var det ett tag sen jag skrev och det har hant en del ting i varat horn av jorden.
Lite senare samma dag som Simon skrivit det dar inlagget om morden vid Mt Hart sa skulle vi kora ifran campingomradet upp till huvudomradet i varan skruttibangbangbil (som inga fonster eller passargerardorrar har, daremot knapp for AC och vindrutetorkare, visst ar det bra?). Helt plotsligt gor Simon en panikhalt och ja, det ar en gammal bil sa ni kan tanka er hur bekvamt det var (oj ja, inga sakerhetsbalten heller!). Sa skriker han "en orm!". Eftersom vi bara sett en liten svart sak (giftig, men harmlos enligt var chef - som har overlevt tre ormbett av giftormar) sa var det ju saaa spannande med en lite storre orm. Och jo, det var en storre orm, det var en King Brown. Eftersom det har varit valdigt mycket snack om King Brown och varan chef har berattat att man borde skjuta bort huvudet pa dem nar man ser dem (vilket han ocksa gor), men vi hade ju dessvarre ingen bossa. Sa vi stod trygga tre meter ifran ormen och tog bilder. Sen skojade vi lite om vi skulle slanga en sten i huvudet pa den. Och ja, den ormen kunde da svenska, for da blev den arg och reste pa sig. Bade jag och Simon skrek lite grand ut i tomma luften och sprang vaaaldigt fort tillbaka till bilen. Sa kan det ga nar man muckar med en av varldens farligaste ormar!
Ja, manga har fragat vad vi jobbar med och vi jobbar pa ett vildmarkshotell mitt ute i jotahajti. Det ar 5 mil till narmsta storvag och 20 mil till narmsta stad. Eftersom vagen ar dalig tar det ca fyra timmar att kora med en bra bil dit. Hyfsat ensligt med andra ord. Det vi gor har. Ja, Simon ar vaktmastare och tar hand om allt som ar sonder och allting annat utomhus. Jag stadar och tvattar. Inte riktigt vad vi ville gora har. Jag har ju dromt i fyra ar om att fa jobba med djur och fa gora nagot praktiskt faktiskt kanske till och med ar bra pa. Vi hade ju lite taskig kontakt med agaren pa foretaget som hjalpte oss med jobb och vi kande oss lite halvtvingade hit eftersom man forde en skrackpropaganda att annars skulle vi sta utan jobb. Men eftersom de sa att de ville ha Simon och mig kunde man hitta arbetsuppgifter till, sa gick vi med pa det. Jag och Simon hade kommit overrens om att ta varannat jobb, att detta jobbet skulle vara bra for honom och nasta jobb ar det som jag vill ha. Sa, hit kom vi med forhoppning om att det skulle bli bra. Jag maste erkanna att jag trivdes inte riktigt ens nar jag kom hit men eftersom Simon skulle jobba med det han tyckte var roligt sa var det bara att bita ihop. Men nar inte ens Simon trivs har sa kanns det lite trakigt att halla uppe fasaden om att allting ar perfekt har nere, for det ar det inte. Arbetsgivarna har varit bra och tydliga pa manga satt och vis. Dock otydliga om nar vi far lov att ta rast, hur noga saker och ting ska rengoras (forsok att rengora en vagg som ar full med spindelvav med bara vatten, diskmedel och en loppaten borste till hjalp) sa vi har kant oss lite osakra med vad som ar ok. Troligtvis sa har de varit nojda med oss och vi har anda kant att det har fungerat. Battre blev det igar nar vi fick reda pa att vi fick betalt for en 60 timmars vecka var istallet for 30 timmar var som lovat - mer pengar = mycket trevligare.
Igar sa jobbade Simon (jag var mest sallskap) i baren. Vi hade inne nagra campare i baren som var trevliga och deras nota slutade pa 78 dollar. Stolta som tuppar gick vi och lade oss och var glada och nojda efter en trevlig kvall som inbringade mycket pengar. Sa nar vi kom till jobbet imorse var vi pa gott humor. Sen slapper chefen bomben att det saknas 91 dollar i kassan, dvs nastan 600kr. Eftersom vi var de som jobbade igar sa ar det vi som har hela ansvaret. Trots att det inte har sagts rakt ut kanns det som vi ar misstankta for stold. Vi forstar inte vart de har pengarna har tagit vagen eftersom vi satt vid kassan nagon av oss hela tiden vi hade den oppen. Sa ingen av gasterna har tagit pengar och inte vi heller, sa vart ar de forbannade 91 dollarna? Vi har ingen aning, men det har ju inte blivit nagon trevlig stammning mellan oss och chefen, aven om han for en stund sen verkade vara som vanligt. Att han ar besviken kan man ju forsta och att han tror att det ar vi kan man ju ocksa forsta, men det ar inte vi och vi kan inte komma pa hur nagon kan ha kommit till kassan och stulit pengarna. Till saken hor att vi borde ha kollat upp hur mycket som var i kassan innan. Men eftersom chefens fru hade fyllt pa kassan med vaxel sa tankte inte vi pa det, det kan ju inte vara hon, eller? Killen som jobbade har innan berattade att han hade blivit anklagad for att det hade saknats 5 dollar vid nagra tillfallen, men detta ar 91! Dum vare den bov som stjal sa mycket fran sin arbetsplats pa en gang.. Hannes namnde ocksa att frun gar pa medicin for att halla sitt humor pa ratt niva och att de bada hinkar i sig tva sex-pack ol om dagen plus att de dricker vin under tiden de lagar mat till sina gaster. Det kanns som att det kan ga fel nagonstans, men vi vet inte riktigt vad motivet ska vara for att satta dit oss?
Nu ar vi lediga imorgon eftersom vi har skrubbat hela stallet (det kommer en halsoinspektor i dagarna) och det ar inga gaster som ska checka ut imorgon, pastas det iaf. Om det ar for att vi ar odugliga och tjuvar vet vi inte.
Nej det ar inte riktigt som vi tankt oss och vi har forsokt komma pa hur vi ska komma har ifran, redan innan incidenten idag, men kommer inte pa nagot bra. Grejen ar att om vi sager upp oss sa kommer det bli ett javla liv bade fran arbetsgivarna (hitta nagon som vill jobba for slavlon fa timmar i veckan och bara nagra fa veckor till) och ifran organisationen som formodligen blir mer aviga till oss. Na, vi hoppas pa att turisterna borjar undvika Mt Hart sa de inte behover oss sa vi kan aka harifran. Det kanns ratt hopplost att vi inte kommer ifran stallet heller - nackdelen med att vara sa isolerade.
Puh, nu var lite utreagerat. Nar detta ar sagt vill jag bara saga att det har funnits roliga stunder ocksa. Jag och Simon trivs dock fortraffligt i var husvagn vi bor i (inte sa mycket att vi vill bo i en permanent, men nu gar det mycket bra), gasterna ar trevliga och jag tyckte det var roligt att aka skridsko i stora frysen igar nar jag skulle moppa golvet darinne - udda!
Dessutom vill vi saga ett stort grattis till Evvan och Nisse som antligen har fatt sin tos!
Ha det gott - gott folk!
/M
Ursch, jag förstår att det verkligen inte känns helt tiptop, och jag förstår om ni vill därifrån. Men ni får försöka hålla huvudet högt och kämpa er igenom detta. Det måste ju komma något roligare framöver. (:
/Kram på er
Coooooolt! :D Den ormen vill jag allt se bilder på! :D (Inte nödvändigtvis NU, men senare :D)
Det är ju bra att ni kommer överens i alla fall, så ni båda får skoj. Även om det inte verkar vara så fasligt skoj hos er just nu.. :/ Idiotiskt av dem att anklaga er, men jag förstår att de tänker logiskt... (Eller försöker i alla fall.)Jag vet ju dock att ni(ja, i alla fall Malin) ALDRIG skulle göra nåt sånt. (Och eftersom Malin har en riktigt bra smak vad gäller människor, så tror jag även benhårt att inte du heller skulle göra så, Simon!)
Jag lovar, när jag läser er blogg känns det som om jag hamnat mitt i "McClouds döttrar"! XD Vet inte varför, är väl omgivningen som spökar... ;)
Malin! Nu ska jag skälla på dig! Hur i hela friden ska jag kunna hålla dig uppdaterad och berätta hur jag har det, om du inte svarar på mailen! ;P Bad Simon skälla lite på dig i min förra kommentar, men han är nog för snäll för att ha hjärta till det. :)
Håll ut, ni är starka och klarar det här! Snart får ni nåt nytt att berätta om! Många kramar!
Det ni får göra med att stå ut på jobbet under tiden är att inse att ni inte alltid kommer vara där.
Även om allt känns för jävligt just nu så är det, även om man ibland inte känner det - en ny dag imorgon, och imorgon behöver inte betyda sämre än idag.
Det där med pengarna ska ni inte bry er för mkt om.
Oftast är det sådana stollar som själv inte har koll på nånting.
Efter som frun slängde i växeln så kunde det fattas pengar redan då, och vem hade växeln innan?
Hoppas det går bra för och tänk på att ni snart kommer göra nånting annat kul!
Ni får trösta er med mycket sex :)
haha
//Andreas
tack o lov , vi här hemma slipper ju dom där äckliga krypen . vi har ju fått ett litet snällt barnbarnskryp på 3415gr 49cm lång arbetsnamn alva ( är det någon som vet hur gammalt barnet är när det skiter 3-6 kilo som det står på blöjpaketet)
men hon har inte hälsat till er än.ni får försöka göra som dom tidigare talarna säger , hålla upp humöret på varann , taskiga arbetsgivare finns överallt , annars är det på väg att bli lite hurrvut jenna , så passa på och titta upp , solen lyser änndå på er
Ah, det har ju hänt mycket! Mord och stölder... ;)
Ja, jag är ju inte rädd för kryp men det beror nog på att vi faktiskt inte har några farliga kryp här i naturen. Giftiga ormar skulle jag vara väldigt försiktig med!!! Och visst skulle det vara lite kittlande att se den på ett lagom stort avstånd.
Vad skönt att höra att ni är tillsammans när ni är med om detta och att det finns delar som ger er lite glädje. Hur länge är det kvar innan ni ska byta arbetsplats?
Nu måste jag skynda mig och göra mig i ordning för att kanske orientera... Jag återkommer snart!
STOR kram tiller båda!!!/Leila
Hej,
ville bara höra om bilden kom fram ordentligt? Ja, igår var det en historisk dag. Vi sålde skruttomobilen till priset 7000 till två kvinnor som behövde bil då de ska till Norge och jobba. Så nu slipper vi det åkerspöket.
Ha det gott, nu ska jag ut i skogen med Theo.
/kram
ps: Andreas hälsar.
Hej, igen. :)
Jag måste bara få säga att jag pratade med min kursare idag, som kommer från Australien och när jag sa att ni befann er i Kimberly tittade han chockat på mig och sa; "Vad sjutton gör de där?!" Enligt honom var det extremt avlägset och att det knappt finns några som bor där. Tyckte bara det var lite sådär, roligt, och jag förstår nu att ni verkligen är ute i buschen.
/Kram