simonochmalinioz

Att ni inte har hort av oss har varit bra. For vi har haft det himla bra har pa Railay. Varmt, skont, soligt, turkost vatten, vita strander och inte alldeles for stora turisthjordar. Bott har vi gjort bada i ett ruckel och pa lyxhotell.

Idag ser vi framemot 15 timmar i buss tillbaka till Bangkok dar den stora shoppningdagen innan hemfarden ager rum. Nar vi skulle ner hit akte vi ocksa buss. Da sa vi, buss igen over vara doda kroppar! Men sa visade sig att flyget kostade nastan en tusing for oss att ta och bussen kostar mindre an 200. Snaljaparna kom pa att bussresan var ju inte sa dalig anda. Det fanns ju AC som inte fros hela bussen till is. Det fanns en toa (aven om det var forbjudet att gora nummer tva pa den eftersom tanken var for liten). Det visades tva filmer. Bada var textade. I alla fall en var textad pa engelska. Inte sa pjakigt eller hur?

Nu ska vi sitta for sista gangen och ata gott, dricka gott och titta pa havet innan vi borjar var langa fard mot Sverige som slutar kl 23.45 pa tisdag.

Ha det gott - gott folk!

/M

Ja, vi har elefantfeber! Igar spenderade vi dagen pa Elephant conservation center i Lampang. Allt for att bevara elefanterna till framtida generationer. De hade bland annat shower for att visa vad elefanter anvandes till innan nedhuggning av trad blev illegalt i Thailand. Vissa har stora maskiner och traktorer. Andra har elefanter. Sa ar det bara. Magnefika djur! De hade massor med elefanter. Vi gav massor med bananer. Fick massor av snabelpussar. Vi har massor med bilder. Men var harddisk har borjat bli lite varm sa vi vagar inte ladda upp fler. Kanns trakigt ifall den skulle brinna upp nu, sa har mindre an tva veckor tills vi aker hem! 

Bilderna ar ifran var forsta traff med elefanter. Behover jag saga att vi madde jakligt bra da? Ja, vi mar inte sa daligt nu heller!

 


Ha det gott - gott folk!

/M

Sa kom vi tillbaka hela och rena fran var trekkingtur bland det risplanterande folket. Gaendet i sig var inte sa farligt jobbigt for det mesta. Tills vi traffade pa uppforsbackar det vill saga. Och det fanns det gott om de forsta tva dagarna. Vi gick max fyra timmar om dagen och vi hade ju hela dagen pa oss att ta oss ifran ett stalle till ett annat sa tempot var ju inte overdrivet. I alla fall inte sa lange var ledare Dang var i taten. Da gick det undan. Tur att var turledare Samart som vi har haft sedan dag ett har i Thailand hade fullt upp med gator hela vagen vi gick. Och nar jag sager gator menar jag dumma skamt. "What is your name if you have a seagull on your head? No? Çliff of course! HAHAHA!" Ja, behover jag saga att de stackars stammanniskorna vi skulle traffa horde oss lang vag? Nej sa synd om dem var det inte. Eftersom jag och Simon har borjat vanja oss vid de har roliga toaletterna man har har. Ett hal i marken med lite porslin runt om for dekoration, sa gick det tamligen smartfritt. Det ar lite synd om Simon dock som inte ar sa fortjust i Thaimat. Vi har atit gott nastan hela tiden, men sista dagen fick vi en nudelratt som enligt Samart var jattegod. For att uttrycka det kort sa tyckte inte vi det.

Under tiden vi gick sa pumpade vi vara guider pa massa information om Thailand, om stammarna vi fick traffa och mycket mer. Jag ar valdigt imponerad av var guide. Han kan sa himla mycket! Han har inte varit i Europa, men ar lika bra som jag pa huvudstader, sprak och pengar. Battre pa historia och gamla konflikter. Fantastisk om Asiens historia, minoritetsfolk, konflikter, sprak, mat, vader, praktiskt kunnande, vaxter.. Ja, ett levande uppslagsverk och bara 31 ar gammal.

VI blev ju forst lite besvikna nar vi insag att vi bara var fyra personer i gruppen. Dessutom ar de andra ett par ifran Storbritannien pa 33 respektive 47 ar. Gecko marknadsforde sig mycket i AUstralien som for unga resande. Men jag antar att unga i sinnet gar lika bra. Emma och Christian ar fantastiskt trevliga och lattsamma manniskor att umgas med har vi upptackt vilket gor var resa betydligt roligare.

Nu ar vi i Chiang Rai efter nagra dagar i Chiang Mai. Imorgon har vi chans att aka over till Myanmar (Burma), men eftersom det kostar en slant att fa visum, far vi stampel i passet gar vart visum ut dagen innan vi aker ifran Thailand (och stampel ar ju halva poangen, hallaaaa!), trippen over varar i ungefar tva timmar, storaktiviteten ar att ga pa marknad och att det ska vara fattigt sa har vi valt att sta over. Det later valdigt flashigt, valdigt overklass, valdigt omanskligt och okansligt, men vi blev ganska branda pa all fattigdom och barntiggare i Kambodja. Det var valdigt otackt att se och vi ska se vad vi kan gora for att stodja nagon bra organisation mot landminor, for skola for barn eller nagot annat nar vi kommer hem.

Men roliga prylar har ju hant! Bade jag och Simon ar ju djurmanniskor. Det tror jag ingen har undgatt. Jag ar ju av det svagare konet pastas det och hjartat smalter ju vid det minsta lilla. Mina foraldrar har forsokt uppfostra mig att man inte klappar pa djur man traffar pa i utlandet. Men det gar ju inte att lata bli! Det klappas vilt pa sota saker, katter, hundar och grisar. Med handsprit efterat saklart. Vissa djur tar ju anda priset..

Forsta dagen pa trekkingen fick vi rida elefant. Inte rida elefant i en san dar stol. Schh. Nejda, riktiga grejer alltsa. Vi fick rida barbacka, pa nacken pa elefanterna! De asiatiska elefanterna ar ju mindre an de afrikanska. Men jag kan ju saga som sa, de var stora nog! Enorma snalla jattar! Inte nog med det. De skulle ju bada ocksa! Jag var livradd att de skulle rulla sig i vattnet sa som hastar gor. Inte sa roligt att bada i vattnet under en fem ton tung gra klump med stora oron och rolig nasa! Fantastiska varelser var det. For att gora det annu roligare (och smalta Malins stackars hjarta lite till) sa hade de ju en atta manaders liten bebis (som vagde ungefar 600kg). Den var saaaa sot! Speciellt nar den foljde med alla storelefanterna ut som vi red pa och hoppade i deras fotspar, gled omkring i leran, trumpetade med lillsnabeln.. Ja jag sager da det! Det var underbart!

Gradden pa moset var anda igar nar vi var i Tiger Kingdom. Det ar kommersiellt. Ja. De vill tjana pengar. Ja. Tror jag att tigern har det battre har an i det vilda. Ja. Vi kopte ett tre besokspass. Da fick vi busa med de sma sma tva manader gamla tigerungarna en stund, en lite langre stund med de nio manaders ungdjuren och annu lite langre med de djuren med maximalt fullvuxna tander. Behover jag saga att de yngsta var alldeles bedarande? Men man ska ju inte lata sig luras. Nar de gick och lurpassade pa varandra sa sag man verkligen vilken liten tiger det fanns darinne. (Ja, jag vet, daligt skamt!). Nagra gick och bet pa oss lite grand och Simon har till och med ett litet (ja, man far leta lite, men det ar dar!) rott marke efter en nargangen tigerungetand.

De stora bjassarna vi fick besoka hette Meatball och Sticky Rice. De var stora med massiva tander. Fantastiska djur. Ungdjuren var nagot vilda och vi tittade mest pa nar de busade i vattnet. Jag tror vi tog ungefar 500 bilder under loppet av mindre an tva timmar. Alla ar inte bra, men det kommer bli svart att valja vilka som ska framkallas, det vill jag lova!

Imorgon ska vi titta narmre pa Gyllene triangeln (Sveriges motsvarighet ar Trerikesroset. Vilket later trevligast?) och lara oss mer om opiumhandeln som har haft en stor del i Thailands historia. Darefter mer vattenfall och bad!

Behover jag saga att vi har det bra?

Ha det gott - gott folk!

/M

Sa vad ar nu skillnaden mellan Kambodja och Thailand?

1. Trafiken naturligtvis, gladjeyran ar stor nar man ser ett overgangstall. Inte sa stor chans att bilarna stannar, men det finns da dar!

2. Renare! Dom har inte gjort nagon provesorisk rondell av sopor mitt i korsningen.... Inte heller luktar det som ett avlopp varje gang man passerar vatten..

3. Dyrare, 30 Bath = 1 USD sa ca 7,5 Kr. En Cola 20 Bath, en Cola i Kambodja 2 st 1 USD eller 4200 Riel. Inte jattestor skillnad men allt ar just lite dyrare.

4. Dom verkar inte prata sa mycket engelska har som dom gor i grannlandet.

hmm det var nog dom fyra som jag kunde komma pa just nu..

Just nu sitter vi i Chiang mai och njuter av varmen. Kanske lite for varmt for min smak (35 grader) och valdigt fuktigt. Hittils har vi besokt gammla huvudstaden, minns inte hur det stavas, och ska jag stava som det later kommer anda ingen att forsta. Sen hoppa vi pa nattaget hit. Imorgon sa ska vi borja varan tredagarsvandring. Varan guide ar valdigt bra, en Thailandare som ar 31 ar och levt i tampel fran han var 13 till 20. Sa han kan valdigt mycket om tempellivet. Pa denna vandring sa ar det aven han som ska laga maten tills oss, sa det aterstar att se om han duger som kock ochsa. Han var visst forskjust i valdigtstark mat, vilket jag inte gor. Sa det kan vara en viss tveksomhet om jag har kvar nagra smaklokar nar vi ar fardiga.

Maste kanske namna lite kortochsa att vi bodde pa lyxhotell i Siam rip det hette "New Riverside Hotel Cambodja" sa lyxigt har vi inte bott pa tio mander och det kostde inte mer an 20 USD per rum per natt!

/S

Ja, det ar vad man borde fa innan man kommer hit! Nar vi forst kom till flygplatsen var det slaget om turisterna - huruvida man skulle aka motorcykel (alltsa bakom nagon som korde), tuk-tuk (motorcykel med en liten kupe man kan sitta bakom med tak) eller taxi. Motorcyklarna tyckte vi var lite obekvama att ha ryggsack pa sa det blev tuk tuk. Bra val tyckte vi. Tills vi kom ut i trafiken. I grunden ar det hogertrafik. Men i ovrigt kor man hur som helst. Om det ar en mindre trafikerad korsning tutar man lite och kor lite fortare. Ar det bilko, da baxar man sig igenom mellan bilarna. Nar man svanger i en korsning kor man garna pa fel sida vagen ett tag. Ja. Det ar ett under att man inte krockar hela tiden! Jag forstod att det skulle vara sa har, men det ar skillnad pa att forsta och uppleva! Imorse sag vi kossor som drog en vagn och framfor den stod det en sprillians ny landrover. Det ar skillnad pa vissa och somliga!

Igar sa gick vi runt och andades in kaoset. Marknader overrallt sa det finns inga ordentliga mataffarer. Vi bada tycker att vi tal mycket, men springa runt dar det stinker fisk var lite val magstarkt. Det blev ingen fiskshopping for oss med andra ord. Inte mycket annan shopping heller an vatten! Man betalar i US dollar och far tillbaka i kambodjanska riel. Jag hade 24 000 riel nar jag gick hit till datorn och kande mig jatterik! Sen kom jag pa att det var ungefar sex dollar.

Vi blev valdigt trotta av varmen igar och sov tidigt. Efter vi hade sett Tom och Jerry pa Cartoon Network saklart! En ordentlig tv har vi for forsta gangen sedan vi lamnade Sverige ironiskt nog och med mer kanaler an tre!

Idag hade vi bestamt tid med var tuk tuk forare sedan igar. Han fick annat uppdrag sa vi fick aka med hans bror istallet. Hans bror var ocksa trevlig och pratade bra engelska. Sa vi har varit pa kungliga palatset idag. Fantastiska byggnader, prylar, detaljer, munkar (oranga mediterande saker. Inte dem man ater.)

Sen akte vi till det som sa deprimerande heter the killing fields. Inte nog att det later deprimerande - det var deprimerande! Varken jag eller Simon trodde vi skulle ta sa illa vid oss. Men det var svart att lata bli. Under tiden som Roda Khmererna styrde sa tog de dod pa mer an tre miljoner manniskor. Ungefar 20 000 personer dog pa den platsen vi var idag. Vi gick pa museeumet de hade och sag en film. Efter det gick vi en svang pa detsom en gang var en kinesisk begravningsplats. Det var backigt pa sina stallet - dar de hade gravt upp massgravarna. Nej det var riktigt kanslosamt. Det ligger sa langt borta att ta dod pa oliktankande, oliksinnade, folk med andra utseenden, intelligenta manniskor med mera. Men inte nog med att man tog dod pa dem. Man var tvungen att tortera och ta dod pa deras familjer. Barn och allt. Det for att man inte ville ha risken att nagon skulle ta revanch en dag. Med all ratta.

Efter det tog vi var tuktukforare och bjod honom pa mat. Simon tyckte maten var stark. Det ska bli intressant under var tid i Thailand som ska ha annu starkare mat!

Nu har elen gatt tre ganger under tiden jag har suttit har. Lite smatt irriterande. Men forutom det sa ar vi mycket mer avslappnade idag an vad vi var igar da allting var sa nytt och konstigt. Vi tittar oss fortfarande femton ganger runt omkring innan vi korsar gator, och en san dar lyckosyrsa som de har i filmen Mulan hade vi velat ha. Men det har stallet har charm och mycket trevliga manniskor.

Imorgon Siam Reap och de foljande dagarna Angkor Wat!

Ha det gott -gott folk!

/M

Johnny Depp sager i forsta Piratfilmen nar Orlando Bloom ser lite fragande ut om nagra kvinnors beteenden; Have you ever been to Singapore?

Nu kan vi saga, ja det har vi faktiskt! Fast vi sag inte sa mycket mer an en, inte sa utmarkande flygplats. Forutom att den ar typ jattestor, det ar massa asiater overrallt och det ar MYCKET folk. Har spenderade vi natten och det var inte sa roligt. Dels for att jag sag att mitt schampoo som ar sadar harligt blalila i fargen hade lackt ut i halva vaskan. Dels for att det var svinkallt! Underbart varmt ute, men kandes inte sa bra att sova ute pa grund av alla vardesaker vi har. Sa, inne pa stenhart och valdigt kallt stengolv och ibland for omvaxlings skull pa harda, obekvama plaststolar. Tacka vet jag Cairns flygplats - mjuka vadderade sittplatser som man kan nanna riktigt gott pa!

Sa efter nastan tva veckor av handelser i Cairns, Port Douglas och Darwin sa lamnade vi Australien igar kl 18.30. Det var lite ledsamt, men det ska bli fantastiskt roligt att se delar av Asien! Fast vi sag nu att i Kambodja sa ar det 37 grader pa dagen, 28 pa natten och for narvarande regn och aska. Mysigt! Men vad gor det nar det ar sa billigt?! Vi ska bo pa hotell hela var asientur. Det tror jag att vi har rad med. Trevligt som omvaxling efter att ha delat rum med alltifran en till atta forutom oss.

Men nu ska vi ga och leta upp nagonting att ata pa det har stallet. Lustigt, jag forstod verkligen ingenting av menyn. Nudlar eller ris med.. vadda? Det far val bli trial and error!

Ha det gott - gott folk!

/M

Nu har vi hoppat bungeejump. Simon en gang och Malin tva. Sa satans roligt! Vi far se ifall det blir nagot mer hopp idag.

Ha det gott - gott folk!

/M

                            

Perth by night. Som vi gick, gick och gick for att fa den bilden! Beachpolo-traning. En av arrangorerna undrade om hon fick lana var kamera och som den snalla manniskan som Simon ar sa fick hon det. Simon fick senare massa berom for hans finfina bilder. Fore vara surfstrapatser pa Cable beach. En av avelstona pa Kidogo, ar hon inte sot? Har ar den sotaste pojkvannen i varlden. Vi hittade en alpacka hos var granne som var alpackauppfodare. Var pinn-kompis Jedda! Pa vagen till Broome motte vi manga breda laster, men den har tog nog priset. Lastbilden som var brevid, var, var gjord for 22 hastar. Inte direkt liten den heller! Malin borjar ga den langa, raka, vagen till Broome. 2349 km - enkel vag! Puss igen i solnedgangen pa Cable beach! En av Malins favoritplatser pa jorden, hos folen! Azizzi, Alaura och Africa pa bild. Port Douglas, dar vi har spenderat de senaste dagarna. Ganska bildskont, men for turistigt for oss som ar vana vid att ha stranden for oss sjalva. (Just den har dagen rod flagg).

Vi har det aktivt i Cairns. Imorgon ska vi ut och aka bat som vi ska bo pa tills pa torsdag. Massa snorkling och letande efter Nemo! Pa fredag ska vi titta pa mer regnskog och bada i vackra vattenhal. Pa lordag ska Simon ut och havsfiska efter megafiskar. Pa sondag ar det bungeejump. Pa mandag zoo och pa tisdag Darwin. Pengarna flyger, men roligt ar det!

Ha det gott - gott folk!

/M

Ja, sa Armadale datorerna tyckte inte det var nagot roligt med det har med blogg. Framfor allt inte portalen blogg.se. Tydligen en massa stotande matrial fanns det och darfor fick vi inte tillgang till hemsidan. Det ar helt enkelt det stora mysteriet varfor vi inte har lagt upp nagot pa bloggen pa tva veckor och fyra dagar. Pa de veckorna har vi hunnit stada undan i stallet, akt till Broome, svettats som grisar, akt hem, forberett for var resa vidare och nu ar vi alltsa i Cairns!

Nar vi slutade vart forsta jobb sa sa vi wohoo. Vart andra jobb sa sa vi WOHOO. Nar vi slutade wwoofa sa var det val ok att sluta. Nu var det faktiskt lite jobbigt att lamna jobbet bakom oss! Vi har ju jobbat for en fantastisk familj som har gjort sitt yttersta for att vi ska ha trivts bra eftersom vi har jobbat hart. Det har gett resultat for vi har haft det himla bra! Broome var fantastiskt att komma till och nasta gang vi kommer till ett internetcafe sa lagger  i upp massa bilder. Vi pussades i solnedgangen igen efter att vi hade surfat, atit ost och kex, myst och njutit av solen. Med varan superkamera sa blev nog bilderna snappet battre an forra gangen. Det vill saga, riktigt bra!

Det var varmt i Broome men det var inte sa stort bekymmer. Resan dit och hem gick bra, fast man blev lite halvless av att sitta i bilen. Forsta dagen korde vi 129 mil, andra dagen lite mer. 2398,1 km totalt fick vi ihop - enkel resa. Hastarna var fantastiskt duktiga. De fick inte komma ut och stracka pa benen som vi gjorde ens. Det var bara en av de vara, Wapi, som inte at pa ett tag och tappade mycket vikt pa bara tre dagar! Samma hast blev valdigt nervos nar vi parkerade utanfor en galoppbana. Som fore detta galopphast sa trodde hon nog att hon skulle springa dar och inte pa stranden som tankt. Det var ganska uppenbart att hon inte trivdes pa galoppbanan.

Fredag och lordag sa tranade spelarna pa straden sa det var upp med tuppen och tvatta vara tva vita hastar som var mer at morotshallet efter att ha rullat sig i den roda sanden. Jag var hastskotare for en kille som hette Ralph. Vi klickade inte direkt och jag tyckte han var direkt oforskamd om hastarna, ingen var bra nog! Eftersom manga av ryttarna jag har skott hastar for har haft asikter om djuren nar det ar deras egen ridformaga som brister rejalt, blev jag minst sagt forvanad nar en som raknas som proffs beter sig likadant. Men det var stjarnspackat pa planen pa sondagen. Chloe skotte for australiens kapten i pololandslaget (topp tio i varlden), forutom honom hade vi tre till som var i topp tio i Australien och sa drog jag ju hogsta vinsten. Ralph hade ju varit med i bonde soker fru! Men vi forstar varfor han blev utan. Var chefs fru tyckte det var konstigt att han var med. Han ar ju inte ens snygg! Och armbaga sig fram i 100m lopningen pa stranden for att fa tva flak ol, det var ju valdigt ohyfsat. Ingen 10-poangare alltsa!

Men min 10-poangare hade ett roligt jobb. Han fick plocka hastbajs fran stranden pa traningarna. En tvfotograf sympatiserade med honom och gav honom en parasoll. Pa tavlingen sa fick Simon dock aran att vara maldomare, med fin t-shirt och allt. (Det var tankt forst att han skulle ha en t-shirt dar det stod: DRT - Dung Remover Technichian, nu fick han en domart-shirt med reklam pa). Simon blev radd for bollen, duckade och en stackars kvinna fick den pa kinden i stallet. Eftersom publiken var sa nara sa hade vi inga riktiga polobollar utan nanting som liknade en liten handboll. Tur for henne!

Sa hade ju jag tankt att vara jatteromantisk och lagga upp ett langt inlagg den 12 maj for att beratta vilken underbar manniska jag lever med (men datorerna hade ju en talan i det tydligen). Sa det blir inte lika romantiskt som planerat, men vi hade i alla fall en jattemysig dag da vi firade var tva-arsdag. Tillsammans lagade vi god mat, flaskstekar (tror jag?) med vitlokssmor i, klyftpotatis (med vitlok pa), hallumi, tzaziki (med annu mera vitlok!) och gott brod. Eftersom vi var sa himla matta sa blev det ingen efterratt men lite godis och flera timmars spelande av Monopol. Till slut sa maste ju en vinna och det  hjalpte inte hur mycket jag blinkade med mina ogon. Simon tog rubbet anda! Den manniskan har ju en san himla tur. Men hur kan man inte alska nagon som ger en te och jordnotssmorsmacka i sangen pa en ledig dag och skrivit S <3 M i jordnotssmoret?

Efter att ha suttit pa besokscentret nu i nagra timmar sa har vi ju antligen bestamt hur var vecka ser ut. Det blir regnskog x 2 med bland annat aboriginsk historia och matlara, det blir segling pa stora barriarrevet och massa snorkling (vi maste ju hitta NEMO!), Bungeejump eller fallskarmshoppning, tur till en krokodilfarm och pa tisdag aker vi till Darwin. Om tva veckor ar vi i Kambodja. Snart ar det bara en manad kvar tills vi ska hem. Vart tog tiden vagen?

Ha det gott - gott folk!

/M

Ps. Ni kanner en kandis. Klicka har och valj andra bilden av tva. Dar ser ni en svettig Malin som springer med favorithasten Paris (vit).

Vissa manniskor pastar att jag ar en modig manniska. Det ar jag inte. I alla fall inte alltid. For nagra veckor sedan nar vi skulle till Perth sa sag vi tva stycken som stod och tecknade pa stationen darifran taget skulle ga. Eftersom jag inte sett teckensprak, forutom det lilla Simon tecknat med mig (det vill saga: Mat NU; Kom HIT; Bra; Vad?..) sa tittade jag ju lite grand. Ja, jag kanske gjorde lite mer an att titta kanske. Pa fint satt sager man nog att jag laste av. Pa Simon-satt sager man att man raglor. Jag forstod ju inte allt, men faktiskt ganska mycket. Simon utmanade mig att faktiskt ga fram och prata med de har kvinnorna i 45-arsaldern. Men jag vagade inte. Tills det var en minut kvar tills taget kom. (Da kunde jag ju sticka ifall det inte blev bra.) Men de var trevliga och jag fick lara mig en hel del om den australiensiska horselvarlden. Ja, sa mycket man kan fa reda pa under fem minuter utan att vara ohovlig. Tydligen sa ar horselskadade och dova i en stor grupp och inte separerade som hemma. Det fanns tydligen inte sa manga dovskolor kvar utan alla sattes i vanliga kommunala skolor (eller privata for de som ville oppna stora planboken). Vilket inte fungerade sa bra. Kanske man inte behover vara Einstain for att komma pa. Tolkservicen var dock kalasbra och fungerade bra. De hade en dovklubb i Perth dit man kom i alla aldrar och vi blev inbjudna till deras sammankomster pa fredagar. Tyvarr ar ju fredagar vara mest upptagna dagar.

Jag trodde att handalfabetet skulle vara som det amerikanska teckenspraket, ASL, eftersom det ar det jag har fatt hora. Men tydligen sa var det australiensiska teckenspraket uppbyggt pa det brittiska teckenspraket, BSL, inte helt ologiskt med tanke pa ursprunget av majoriteten av manniskorna har. Det borde ha varit en bra grej for mig eftersom jag har varit duktig pa det brittiska handalfabetet. Men jag hade korvstoppning i hjarnan och var allmant langsam sa det gick inte sa bra. Men det var trevliga fem minuter innan vi var tvungna att hoppa av.

Vi far valdigt mycket kommentarer om vi ar bruna eller inte. Deprimerande nog sa har vi nog natt vara granser i om hur bruna vi blir. Dvs, vi kan bli mycket rodare, men brunare ar det inte lika sakert. Simon ser frasch och solbrand ut. Malin ser ut som andra gor efter forsta gangen i solen. Det vill saga blekfis. Vi har ju inte solat sa mycket pa senaste tiden, men vi ar ju ute i solen i fem timmar om dagen sa det borde ju gora nagonting. Vi har blivit lite bortskamda med vadret att det ar sa fint. De dagar som det inte ar solsken sa blir man ju nastan deprimerad. Ett annat tecken pa att vi maste ta oss hem snart ar att Simon har blivit en mespropp. Han ar ju norrlanningen som knappt huttrade i t-shirt nar det var fem grader ute. Nu har han gashud och sager hogre bbrrr an nagon annan nar temperaturen gar under de 20.

Australiensarna ar nagra roliga typer nar det kommer till matt. For det forsta sa har de ju inte var alskling deciliter. Allting under en liter mats i koppar (250ml). For det andra sa gick de over till meter, kilometer och sadar for typ 30 ar sedan. Nej, jag vet faktiskt inte riktigt nar de gjorde det, men det var ett bra tag sedan. Sa det ar inte miles som gor det konstigt, nej, det ar att man berattar hur langt det ar till stallen i tid snarare an km. Behandigt? For det tredje, i hastvarlden har man inte kommit pa att man har borjat mata i meter. Hastar ar fortfarande hander hoga. Vilket gor det valdigt intressant nar jag fick hora att en hast var 15 hander och tva inch hog (femton tva), men hoppade 1.15 m. Ingen har kunnat beratta for mig hur hog en hast ar i meter, men allting annat pa garden ar i meter. Som tur var fick jag veta att en hand ar fyra inch, en inch ar 2,56 cm om jag inte missminner mig helt. Vilken vardagsmatte!

Annars har vi inte sa mycket kul att beratta for tillfallet. Det ser ut som bara jag far aka till Broome trots allt. Det kanns inte bra. Vi uppdaterar oss snart igen om det.

Ha det gott - gott folk!

/M

Ps. Nu hoppas vi att rodskjortorna haller sig i skinnet!

Tjaaa detg var val ett litet tag sen man skrev har. och det kanske har hant en sak eller tva sen sist.

Som ni vet jobber vi ju pa denna polofarm, och mina tva huvudsakliga arbestuppgifter ar att, ett mata hatarna och tva flytta sprintlers. Nummer ett ar faktiskt ratt omfattanade det tar ca en och en halv timme att mata dom 73 hastarna som star dar och gnaggar... I deras kost igar det havre, en sorts bona som heter Lupin, torkat gras och ett annat sorts torkat gras, detta topppas pa morgonen med lime pulver och salt. Lime pulvret anvands for att hastarna inta kan producera natt i kroppen som dom behover for att ta upp olika vitaminer. Sa totalt gar det ca 50 liter havre 71 liter Lupin 340 liter av det torkade graset och ca 40 liter av det andra sorts torkade graset. Sa det ar mina mornar och eftermiddagar.

Just nu sitter vi i biblioteket och kollar internet, vilka vaccinationer man maste ha for att fa aka till Kambodja och Thiland, vilket inte va sa mycket, det enda som vi maste skaffa ar malaria tabletter eller natt likande. Ochsa har vi last om man ens for aka till Thiland nu nar det ar lite brak dar. Men UD:s senaste rapport var fran 2006 sa det verkar nog inte vara alltfor oroligt da.

Det verkar som om det kommer att bli lite lungare har pa farmen dom kommande veckorna eftersom det ar host (???) har nu. Men vi kommer i alla fall att aka harifran den 27 Maj och helgen innan det ska vi kora med femton hastar upp till Broome for att gora reklam for polo, och som det ser ut pa kartan ar den narmaste vagen 240 mil, enkel vag alltsa.... Sen kommer det att bli norrut mot Cairns och stora barriarrevet. Sen over till Kambojda, Thiland och sist hem.

Och jag kan avsloja sa mycket som att vi kommer att flyga fran Bankok den 13 Juli till Stockholm! Och detta kara vanner ar inget aprilskamt!                        

     

Dom enda tva bilderna jag kunde ladda upp innan datorn sa att datasnubben har blockat hemsidan sa P.g.a att det kan vara stotande material....

/s

Vi vet, vi vet att vi har varit sloa med att uppdatera. Men sa maste man ju leva ocksa! Vilket vi verkligen har gjort. Vi hade en toppentid i Sydney. Det ar en trevlig stad, aven om vi nog tyckte battre om Melbourne. Operahuset var mindre an vad vi trodde, men man far val ha i atanke att huset var haftigare for nastan 40 ar sedan. Nu for tiden ar vi ju bortskamda med konstigt byggda byggnader overallt, till och med i Malmo ju! Man ar ju i Sydney kanske bara en gang i sitt liv, och ett operahus ar ett operahus (aven om just detta har egentligen borde heta Sydney’s performing arts center enligt varan guide) och vi fick ju sjalvklart ga pa bio. Eftersom det kostar skjortan att ga pa opera sa kopte vi sta-platser till Shakespeare’s En midsommarnattsdrom. Tack och lov fanns det ingen kladkod sa vi kunde ga i gympadojjor. Sta tre timmar pa samma stalle i hogklackat tyckte inte jag verkade jattekul, om jag nu hade agt nagra. Att bara alla sina ting pa ryggen far en helt klart att prioritera bort vissa saker!

Operan? Ja, vi ar nog inga operamanniskor! Det fanns dock slinga (check!) och allting var textat (check!) vilket var stora plus. Men tycker man inte riktigt om genren sa hjalper ju det foga. Fast det hjalpte ju oss att man faktiskt kunde hanga med i historien.

Forutom det sa akte vi en jetbat i Sydney hamn vars storsta mal har i livet var att fa oss sa blota som mojligt. Jag lovar. Blota blev vi! Regnrockar till trots. Vi lyckades pricka det kinesiska nyaret och fick se en megaparad med massa mannsikor med drakar, trummor, kampsporter och mycket mer.

Vi bodde pa ett stalle som hette Brado’s backpackers som var bra. Trots att vi bodde tillsammans med tio andra i samma rum vaknade vi aldrig mitt i natten. Mutal respect for varandras sovtider ar namnet! Vi bodde makalost billigt, men sa hade nog byggnaden sett battre dagar. Personalen var dock toppen och ar verkligen varda att namnas! Vi fick en gratis bbq en dag, tva gratis guidade turer runt om i staden dar vi blev lite klokare om bade engelsk historia och aboriginsk historia samt trots att vi checkat ut blev vi bjuda pa en gratis grillning till bara for att det var Mardi Gras pa kvallen. Som for ovrigt ar ett av varldens storsta gay-handelser. Runt 580 000 personer stod pa Oxford street i Sydney forra aret for att titta pa paraden. Tyvarr missade vi den eftersom vi skulle till Perth samma dag. Men peppar peppar,  vi fick se den pa tv pa flygplanet! Alltsa, sa lange det var gratis att titta pa tv pa planet..

Och nar vi satt pa planet hade vi ajaj overallt! Vi hade ju surfat dagen innan! Vilket var sa himla roligt. Man borde ju ha surfat nar man har varit i Australien och med den attityden gick vi in for det. Vadret var inte pa topp, regnade till och med precis innan vi skulle i vattnet under tiden vi provade pa lite yogaovningar man skulle gora for att komma upp pa bradan. Men sa slutade regna och det var tid for oss att borja prova att rida pa en vag. Ingen hade varnat oss att det var sa himla roligt! Under tiden jag fangade vag efter vag (ja, alltsa pa nyborjarvis och nyborjarvagor alltsa!) funderade jag pa var i Sverige man faktiskt kan surfa. Jag kom inte pa nagot bra stalle dar man faktiskt kan ligga i vattnet laaange utan torrdrakt.. Som har vagor? Som vanligt nar vi har vattenaktiviteter sa ar Malin i forst av alla och kommer upp sist. Simon tyckte ocksa det var kul att surfa men hade lite mer sjalvkontroll an Malin och kunde sluta nar det fortfarande var roligt men utan att skada sig. Det var forst efter att ha fatt surfingbradan i skallen och trillat femton ganger som Malin forstod att det var nog dags att ga upp igen!

Var forsta dag i Sydney ringde det en man som ville ha oss till att jobba for honom pa hans polofarm. Alltsa ett stalle som hade hastar for att spela polo. Vi funderade lite pa det men kom fram till att det nog kunde bli bra. Nu har vi jobbat har i en vecka och trivs jattebra. Simon kor traktor och flyttar sprinklers nar han inte hjalper oss andra med de fyrbenta. Det kanns som han har gjort det forr, sprinklers i Mt Hart och korde traktor i Kununurra. Men har ar det saklart mycket battre, an sa lange i alla fall. Stallet har 70 hastar, men ’bara’ 40-talet som ar aktiva. Vi har pluggat hastnamn, i vilken hage de gar i, vem som ager dem, vad de har for sadleri pa sig, varfor det och vad de ater stenhart. Jag skulle vilja pasta att vi har hyfsad koll faktiskt. Jag har koll pa vem som ar vem nar vi ser dem (vilket ar lite halvjobbigt nar de flesta ar olika nyanser av brunt, med svart man och svans) och Simon har stenkoll pa vilket namn som bor i vilken hage. Utan att ljuga ska jag saga att Simon ar den som ar helt klart mest popular har. Han ar namligen mat-mannen. Hastarna kommer alltid fram till honom nar han kommer medans jag som ska motionera de jaklarna far sjalv motionera ett tag innan jag far fatt i dem. Nej, skamt asido, jag har aldrig sett sa manga valuppfostrade hastar pa ett och samma stalle. I helgen var det tavling och vi hade tjugo hastar uppbundna inte helt langt ifran varandra. En av tjugo var lite kinkig men det ar ju nastan inga procent alls! Sa, eftersom vi jobbar kring polo, drommer om polo och andas polo sa maste ju ni kara lasare bli lite uppdaterade.

Hastpolo gar ut pa att man ar fyra spelare i varje lag. Pa plan ar det tva lag samtidigt. Varje spelare har en hast och en klubba (ser ut som en krocket-klubba). Som mal har man tva malstolpar men inget nat, en pa var sin sida om spelplanen. Poangen ar att man ska gora mal, alltsa fa bollen (som for ovrigt ar jakligt hard, typ en krocket-boll) mellan stolparna (ja, vad annars?). Efter varje mal sa byter man mal. Det finns fyra olika svarighetsgrader (eller kompetensgrader, beroende pa hur man ser det) dar A ar bast och D ar samst. Tydligen ar det ett handikappsystem, likt det i golf, dar -2 ar samst och 10 ar bast (vilket bara nagra fa i varlden har) som bestammer i vilken grad du ska spela i. Ett system som jag dock inte har forstatt da dottern har i huset forst hjalpte familjelaget (pappan och de tre barnen) att vinna i D och sen hoppade in for en annan i ett A lag. For att komplicera det lite till sa har pappan varit en proffessionell spelare for inte sa manga ar sedan. Ja. Forvirring pa hog niva!

Det ar en gentlemannasport, helt klart pa det sattet slakt med var inte sa favoritsport Cricket. En av anledningarna att man ’maste’ ha hastskotare som star redo med hastarna ar att man spelar i perioder, C och D spelar fyra medans A och  B spelar sex perioder, varje period ar sju minuter. Ingen hast far ga mer an max tva perioder och maste minst vila en period emellan. Detta for att tempot ar jakligt hogt. Det galopperas i fullfart 250m, vands for en fem-oring, rusas pa andra hallet osv. Pausen mellan perioderna ar inte langre an den som ar langsammast pa att byta hast. Det vill saga, inte mycket till paus!

Jag ska inte fordjupa mig sa mycket (jag misstanker att majoriteten som laser detta inte ar sa himla hastintresserade), men jag hade/har lite problem med hastsynen har. Det ar helt klart sa att agaren till stallet och hans familj tycker valdigt mycket om sina hastar. Men efter att ha varit i Tasmanien och jobbat enligt Natural horsemanship principer (i detta fallet:lyssna till hasten, ridit i grimma (vilket gick valdigt bra!), sadla noga utan hudveck osv) till att komma hit dar man slanger pa sa mycket ting som mojligt for att fa en sa vandbar hast som mojligt, snarare an att trana sin hast att vara sa vandbar som mojligt. For de insatta, man har ett trans som forutom vanliga tyglar har grammantyglar i olika utforanden, tva nosgrimmor, martingal, valdigt valdigt smala bett plus att man far order om att spanna sadelgjorden sa mycket det bara gar (dvs tva hal mer an vanligt, typ) och pa det en yttersadelgjord. Att hastarna hanteras med sa lite tid det bara ar mojligt ar ocksa nagonting som ar okant for mig. Helst sa ska det, om Malin ska ma bra, kelas i alla fall tio minuter per hast. Har ar det tio minuter maximum (helst fem) for att borsta, linda ben, sadla och transa.

Dock en sak som ar lite komisk ar att innan jag kom hit sa hade jag aldrig lett mer an maximalt tva hastar samtidigt. Eftersom de har stora fina hagar de har hastarna, tar det ju ocksa en bra stund innan man nar den hasten man letar efter. Och eftersom man oftast behover hamta mer an en hast sa gar jag numera mest med fyra at gangen, ibland fem. Det kanns som ett hunddagis. Dock ar det som ska vara hundar, nagot storre an den genomsnittsliga hunden.

Simon har blivit valdigt tuff, med tanke pa att han visste nastan ingenting om hastar innan vi kom till Australien. Han leder tva hastar samtidigt, hamtar, lamnar, borstar, sadlar och badar hast varje dag. Nagot som flickvannen tycker ar jattebra! Det ar ju varldens lage att skaffa hast nagon gang i framtiden med en san hastkunnig karl i narheten.

Crikey vad langt det har blev! Avslutningsvis vill jag bara saga att det ar daligt med internet har. Vi maste antingen aka till ett bibliotek 25 minuter bort eller aka 10 minuter och betala 23 kr for 30 min, vilket gor det extra hart da vi i Perth betalade 42 kronor for 4 ½ timme. Sa, var god droj, vi aterkommer om nagon vecka eller sa!

Ha det gott – gott folk!

 /M

Ps. Ni ska veta att det varmer sa mycket med alla kommentarer ni lagger, men det har varit valdigt fa pa sista tiden. Kanske lika fa som inlagg? Skams pa oss!