31 Augusti - antligen bilder








Det var val dom har bilderna som ni skulle ha fatt sett, fast bilden pa spindeln far vanta den har inte blivit overford till harddisken an. Sa den kommer vid ett senare tillfalle.

Bilden med det rosa tradet ar fran brisbane botaniska tradgard
andra bilden ar en falk som foljde efter baten nar vi skulle mata delfinerna
tredje bilden som jag hoppas ni ser ar delfinerna!
fjarde ar fisken som vi matede den med
femte ar Malin som matar Patch
nummer sex ar ar fran en jattekulle som hetter sandblow
sjunde ar Rainbow Beach och havet som var 19,5 grader varmt
attonde ar en lagomt munter jag, da vi hade malat bomurang i tre och en halv timme
nionde ar hela ganget nar vi var ute pa en krog namnena kan jag ta nagon annan gang
tionde ar geckon som jag sag inne pa toan :P
elfte ar nar vi drev boskapen in i en hage dar dom skulle fa lite ho och ata
tolfte ar malin pa en liten cross typ 80cc den blaa i bakrunden ar dom lite storre som vi andra korde, 200cc.
trettonde ar en skog av bara ecalyptus som dom hogg nar vi skulle gora stangslet runt odlan joannas hus....
och den sista ar naturligvis malin som star och posar i huggarbrallor och hjalm.

mer bilder kommer val kanske snart

hare bra alla andra, for det har jag             

/S             


28 augusti - jobb!

Snabb uppdatering. Vi har fatt jobbet i Kimberley och borjar pa torsdag. Vi kommer att aka tillbaka till Brisbane imorgon for att aka vidare till guldkusten (typ, Surfers paradise men vi vet inte riktigt vart vi vill an). Vart vi hamnar dar blir vi tills pa tisdag da vi aker till Broome och ar dar i nagra dagar innan vi borjar jobba. Later inte sa himla dumt va? Sa himla mycket omalin-aktigt att inte veta vad vi ska gora de narmsta dagarna, men det blir nog bra!

Ha det gott - gott folk!

/M

Ps. Nu ska de andra ata med surkarringen och hennes man. Vi ar kvar med en ur personalen och har det jattebra. Sa det sa!

27 augusti - Imse vimse spindel..

Ja, nu har vi sett dem, har ute pa farmen dar vi har varan kurs. Spindlarna. Den forsta, och storsta(!), hittade jag nar jag laste pa anslagstavlan. Precis brevid fanns en glipa mellan den och vaggen. Jag sag nagot med langa hariga ben.. Utan tvekan stor som min handflata. Vi upptackte (efter mitt smatt panikslagna "I think I can see a spider!") att den var dod, men dock stor som.. ja. Stor! Sen har vi hittat tva kompisar i sovrummet, men jag har borjat inse nyttan med spindlar, for har har mycket flygande ting som vi kan vara utan som spindlarna effektivt reducerar..

Vi har varit har pa Springbrook farm sedan i mandags (och nu ar det torsdag kvall). Vi har ungefar halva 'vart' gang ifran Rainbow beach med oss och helt klart fick vi med de flesta vi ville - mycket trevligt. Farmen ligger 25 minuter korvag ifran Goomeri och langs med farmen gar en rikstackande highway, dock inte speciellt trafikerad. Vilket har gjort att vi har kunnat sitta ute pa verandan tills det blir becksvart, lyssna pa syrsor, faglar och kossor som blir en varierande mysig melodi.

Under tiden har hat vi varit i olika grupper och lart oss en massa och gjort en massa roligt. Forsta dagen borjade vi alla med att lara oss att kora motorcykel. Jag fick kora en liten rod honda som Simon pastar ar en 80 kubikare. Alla andra har tillrackligt langa ben for att kora 200 kubikarna. Som for ovrigt var blaa Suzukis. For mig gick det knaggligt iborjan och inte sa himla bra. Men dagen efter, som min grupp borjade med att rida en runda (det gick inte fort och det var inte speciellt spannande, tydligen hade de nagra outback-sadlar och inte rena westernssadlar, vad det an var for nagra sa var de jakligt obekvama!), fick vi ut och kora i skogen och det gick bade jattebra och det var verkligen jattekul. Det var nastan fullt os medvetslos!

Igar fick min grupp kora traktor. Ingen annan i min grupp ville borja sa jag fick ju kora forst, pa det absolut storsta traktorn jag har sett. Det var roligt, men kopplingen var sa jakla tung sa jag fick hanga mig till vanster pa den for att jag overhuvudtaget skulle kunna vaxla nagonting! For att gora det annu battre kan man vaxla i fyra lagen, och i de fyra lagena fanns det ytterligare fem lagen. Plus att man kunde gora alla 20 lagena bade fram och baklanges. Puh! Jag provade dock inte riktigt alla. Efter en tur med den lite mindre traktorn (och betydligt mer behandig), var det dags for eldprovet med den stora. Vi hade tva stora runda hobalar uppstallda pa varandra, da skulle vi ta ner den oversta, lagga den pa marken och sen ta den understa och lagga den over den forsta balen. Det var svart! Framfor allt med den otroligt roliga kopplingen.. Men det gick bra och var tranare, Karen, var otroligt stolt over oss tre tjejer som klarade detta galant, dock efter en del svarande pa diverse sprak..

Forutom allt det har vi kort motorsag, tagit av bark av tradet Karen hogg ner, kort den ovannamnda inte sa trevliga traktorn for att gora hal i marken med en hydralborr (heter det sa?) pa utmarkt stalle sa vi kunde gora ett staket, strackt upp ett taggtradstaket och mycket, mycket mer.

Tyvarr har inte allting varit guld och grona skogar. Vara tranare och vara kompanjoner har varit toppen. Man kan inte onska mer tillmotesgande manniskor. Daremot har Joanna, agaren till organisationen och ocksa agare till garden vi ar pa varit validgt osmidig.

Forst maste jag nog forklara att under den har veckan ligger det en profil ute pa en hemsida som anslutna arbetsgivare kan se for varje person. Jag och Simon har kryssat i att vi vill jobba pa samma stalle, vilket reducerar antalet jobberbjudande, n[nting vi har varit beredda pa. Under tiden vi jobbar pa dagarna sa far de som jobbar har (inte Joanna utan andra) telefonsamtal av folk som ar intresserad av antingen den ena eller den andra har pa stallet. Dvs, istallet for att ringa upp arbetsgivare, ligger vi pa soffan (eller inte riktgit, men nastan) och vantar pa att de ska ringa oss.

Vi fick jobberbjudande forst och eftersom jag forstar och pratar bast engelska ringde jag. Kvinnan jag pratade med var valdigt tydlig med att det var Simon de ville ha och inte mig, jag skulle bara hanga med for att han skulle komma. Det krossade ju mina drommar om min resa som jag haft i fyra ar, att jag skulle fa gora nanting som jag ville och kanske till och med var bra pa. Vi skulle saga nej, men da fick vi veta av Joanna att eftersom jag och Simon ar sa olika (ja, det behover man kanske inte ha sa manga hjarnceller for att inse) sa fanns det inga jobb for oss bada. Forutom det har for tillfallet da. Annars skulle vi dela pa oss och det kandes inte riktigt som ett alternativ som vi ville ta till. Lovade att hon skulle maila till stallet och be om en arbetsbeskrivning sa kandes det nastan bra igen, aven for mig.

Sa kommer arbetsbeskrivningen och det gar ut pa att i princip ta emot gaster, hjalpa till i koket, ta hand om camping omradet etc och kandes inte sa daligt. Stallet ligger mitt i en national park i Kimberly (nordvastra Australien) och det sags vara riktigt vackert. Daligt betalt, men all mat och boende i en husvagn med mycket faciliteter ingick plus gratis internet (hurra! Antligen inte betala 20 spann for en halvtimmes high speed internet som i sjalva verket ar en snigel pa hundra meter hack). Det lat anda ganska bra eftersom vi anda ar naturmanniskor och dar ska vara stora mojligheter att se koalor och annat. Plus att vi omreviderat vara planer och vill gora vastkusten osaker innan jul.

Men sa kommer Joanna till mig och Simon idag och vill prata allvar. Hon hasplar ur sig, ganska ursinnigt, att jag har ljugit for henne i min ansokan. Det stod fragan som man hade nagra fysiska hinder och eftersom jag hade mailat henne och fragat om min horselskada och det var gront ljus tankte jag inte mer pa det utan tankte mer just fysiska hinder som att alla armar var i behall och sa. Sa jag hade skrivit nej. Men eftersom jag faktiskt ar horselskadad hade jag alltsa ljugit. Vidare sa hon att pga min horselnedsattning inte skulle kunna jobba med hastar och motorcyklar for att jag skulle vara en fara for allt och alla. Jag blev helt paff och kunde inte fa ur mig att det maste vara ett missforstand innan hon hade rest sig upp och gatt harifran. Simon tyckte vi skulle prata med vara larare och de tyckte det var helt forkastligt det hon hade sagt. Hade hon faktiskt brytt sig hade hon fragat dom om det var mojligt att jobba med mig eller inte, men det hade hon inte. Men ingen ville ta strid for mig och de avradde mig for att (som jag tankte, skriva ut mailet och forklara hur jag sag pa saken och be om ursakt, fast jag inte vet vad jag ska be om ursakt for. Hade hon last last ansokan nar den kom och brytt sig hade hon ju kunnat saga till att jag skulle skriva dit att mina oron inte fungerar som de ska. Det har ju (for fan) gatt 7 manader sedan vi skickade in de ansokningarna!) konfrontera henne. Tydligen hade nagon annan gjort det, och trots att den personen, som betalat for att fa vara har hade ratt, blev den avstangd ifran programmet och fick inte mer hjalp harifran att fa nagot jobb. Det ar inte den forsta 'grejen' hon har gjort nar vi ar har, men de andra ar lite mer bagatellartade.

Lyckligtvis ar det inte Joanna som har koll pa vem som far jobb var utan det ar andra som har det. Andra som inte tycker som hon. Internetansvarig har tydligen gjort det svarare for Joanna att andra pa hemsidan och pa enskilda profiler utan att det marks (som ett varningssystem), sa han lugnade ner mig nagra hekton nar jag hyperventilerade som mest kring att hon skulle ta bort det jag faktiskt vill jobba med.

Det kanns som det kommer att losa sig och far vi bara tag pa agaren till nationalparken kanns det som att de narmsta tva och halva manaderna ar lugna.

Foresten, under tiden jag skrev detta sa ropade Simon och tyckte jag skulle komma till badrummet. Pa fonstret satt en gecko som under tiden vi tittade fick tag pa en nattfjaril och kakade upp den. Haftigt!

Ha det gott - gott folk!

/M

Ps. Det ar jattekul att lasa i kommentarerna att ni ar med! Stor guldstjarna till alla!

23 augusti - en vecka har gatt!

Ja, det har gatt ungefar en vecka sedan vi lamnade Sverige. Pa plats i Rainbow beach har vi haft det 30 grader varmt nu i tva dagar. Vi bor pa ett backpacker stalle bara ett stenkast ifran den milslanga stranden. Och ja, den ar verkligen milslang. Vi har varit ute och gatt i tva timmar pa ena hallet utan att udden langre bort faktiskt blev storre, sa vi vande och gick hem igen innan vi helt gick bort oss pa stranden.

Ladda upp bilder gick inte alls sa varan forhoppning om att visa veckan i bilder fick vi glomma. Bilder kommer sa fort vi bara kan.

Men om vi kunnat ladda upp bilder hade ni fatt se..

- De fina bergen vi sag fran Hongkong flygplats
- En mysko pippifagel med konstig nabb
- Ett vackert rosa trad
- Bevis pa att vi faktiskt har varit kulturella och gatt pa museeum (Queenslands museeum, vilket hade massa uppstoppade djur av diverse slag for att visa den otroliga faunan har i bushen. Tack och lov har vi bara sett ormar och spindlar just uppstoppade..)
- En dalig bild i motljus av Brisbane skyline
- En falk-liknande stor maktig fagel vi sag nar vi..
-.. skulle mata delfiner! Sa, bild pa bade Malin och Simon nar de matar varsin vild delfin - sa lackert!
- Bild pa de otroligt fula pelikanerna som ar stora som hus och gar pa ett konstigt satt som inte ar smickrande for dubbelhakan.
- En vacker vy over rainbow beach - en bild som verkligen sager mer an tusen ord.
- Bild pa hela ganget, minus tre stycken (tva hade baksmalla och sa tog Malin bilden). Ett riktigt mysigt gang med blandade nationaliteter har vi hamnat i.
- Och sa saklart bilder ifran varan bumerangmalning idag!

Nu tog tiden slut. Hoppas det fortfarande ar fred i Sverige (;

/ Malin & Simon

19 augusti - Nu ar vi har!

Flygresan var lang, men inte alls speciellt trakig. Nar vi via Stockholm tog oss till bade Amsterdam och Hongkong innan vi nadde Brisbane igar har jag och Simon faktiskt haft riktigt kul. Inte bara for att det finns sana dar high-tech skarmar pa planet dar man kan valja film, spel och musik efter tycke, smak och sinnesstammning utan for att vi har varit duktiga pa att losa korsord (jag vet, lite tantigt, men det ar faktiskt ratt kul!) - aven om det var en tidning som hette buslatta kryss, vi har ocksa last, sovit och snackat skit.

Efter lite tankearbete kom vi fram till att det var smart att sova lite grand pa planet till hongkong (aven om det var dag enligt vara kroppar) och sen sova de sista tva-tre timmarna pa planet till brisbane for att vi skulle orka med den kravande tullen. Som inte alls var sa farlig! Vi bara kryssade i lite i ett formular, visade det vi ville (snacka om att jag hade angest over att visa min roriga vaska!) och sen packa ihop och sa var vi i Australien pa riktigt!

Vi blev motta som vi skulle och korda till vart vandrarhem. Helt ok, men lite overpris, funderade pa att beratta for receptionisten imorse att det ar inte vi som gjort hal i vaggen, tackt over det med en bit plast och nagra plaster.. Men vi brydde oss inte sa mycket i natt nar vi kom hit - halv ett lokal tid, men halv fem pa eftermiddagen hemma i Sverige. Tur vi ar sanna sjusovare, for an har inte jetlagen gjort sig pamind.

Vi ar nu pa Queensland State Liberary och hijackar deras internet en stund. Vi har gatt och gatt och gatt runt i Brisbane idag och det ar en fantastiskt fin stad dar gammalt moter nytt och med mycket konstiga faglar overallt. De har ju duvor men ocksa vadar-liknande faglar med jattenabbar, faglar som inte har nagra vingar, mini-kalkoner - och allt detta pa gatan!

An har vi inte sett nagra spindlar men vi skakar allting innan vi tar det pa oss och lyfter pa toaringen!

Maste bara saga att jag ar overlycklig eftersom jag horde kokaburrafaglar imorse - de skrattande faglarna. Helt fantastiskt haftigt!

Nu ska vi ut pa vidare haftigheter.

Ha det gott - gott folk!

/M

PS. Jag slog er allihop. Min vaska vagde 16kg - haha!

15 augusti förväntasfull

Rentjärn, solen skiner, det blåser och är 14 grader ute. Hösten har kommit, det är en annan luft ute nu . Den är betydligt kallare än vad den var förra veckan. Björkarna utanför mitt fönster har fått en ful gul färg, inte alls den brand-orange som man ser i turistguiderna som visar näst intill magiska bilder från olika fjäll. Jag sitter och tänker igenom vad som jag har missat att packa. Men kan då i alla fall inte komma på just nått kritiskt, jag har ju lagt ner det vikigaste: kallingar, tandborste pass och visum .



Det är mer än tio år sedan som jag var över Svea rikes gränser. Och att jag nu ska vara borta i tio månader har jag nog inte riktigt än insett. Det känns som om man ska på en lång semester, en riktigt låång semester. Fast vi ska väl inte bara gå runt och glassa. Det ska bli roligt att få jobba där och se hur olikt eller likt det är Sverige.

Inom sport brukar den vanligaste frågan vara "hur känns det?" min vanligaste fråga har varit "är du nervös?" och mitt svar har varit att jag mest är förväntansfull och att jag längtar. Vi har ju planerat detta sen innan jul, och det är ju åtta månader sen. Så det har ju haft lite tid att sjunka in. Imorgon kommer vi att äta lunch här hemma, likt Jesus, en sista måltid. Kring klockan ett åker vi härifrån. Mamma, pappa, Evelina och hennes sambo att skjutsa mig till Skellefteå där flyget går ifrån tjugo över fyra.


jag läste också att jag har visst en dejt vid bagagebandet när jag landar, och det är väl inte en så dum start på ett äventyr?


Jag har packat min väska klart nu eller det saknas bara några småprylar. Malin hade visst en tävling om vem som kunde gissa vikten på hennes väska. Jag kan ju säga att min väger just nu fjorton kg och handbagaget väger fyra kg. Innan jag stoppade ner allt i väskan så hade jag lagt upp det på sängen, och det känns lite konstigt att man ska klara sig i tio månader på det lilla. Jag började med att ha ett "tre av allt tema" så jag tog tre byxor tre tröjor o.s.v. men det blev ganska snabbt rationaliserat ner till ett "två av allt tema" i undantag för sockar och sånt. Och det verkar ha funkat bra det blev rätt mycket plats över i väskan.



Jag lyckades ju hitta min hörapparater när jag städade lite i tisdags, och jag vill bara säga Leila du kan hoppa över detta stycke :) jag kan nog klassas som en audionoms mardröm. I slutet av ettan så fick jag nya hörapparater, såna där allt i örat grej. Hur många gånger använde jag dom? Kanske 20 gånger på två år. Sen lät jag dom bara ligga. I måndags pratade jag och Malin med varandra om vad vi skrivit upp också nämnde hon sina hörisar. Då kom jag ju på att jag kanske skulle ha med mig mina. Det är nu själva poängen kommer, en var trasig! Av att bara ha legat... och när jag skulle ringa till hörselvårdsavdelningen, jo då hade dom hunnit stänga. Och på onsdagar av det också stängt så att hinna få den lagad var ju en omöjlighet. Nu har jag istället med mig mina gamla som jag hade en slingutrustning till och en av dom nya. :)     

Nu ska jag börja kolla över min musik i ipoden så att man har nått nytt att lyssna på, annars kommer jag ju måsta prata med Malin så mycket ;)


Hare bra      // simon

Var sjutton ligger det där Australien egentligen?

 Källa: Britney Spears  


15 augusti - snart är det dags!

Det är lördag och det regnar i Staffanstorp. Det gör det inte i Brisbane, inte nu och det ska det inte hellet göra på vår första dag, onsdag - det vara 23 grader varmt och soligt - vilken perfekt start!

Jag packade min väska igår och det är en riktig tjockis! Packas om ska den göra idag för att få ner ridhjälmen och två senapssillsburkar som vi har fått order om att importera. Hoppas bara att de inte knycker dem i tullen. Om någon har sett det här programmet Gränsbevakarna: Australien, så förstår ni min rädsla för att ta med något man inte får. Herregud, det är så höga böter och utskällning och kanske skickas tillbaka - för ett litet äpple eller något annat som den vanliga människan måste tänka tre gånger för att förstå att det är farligt för faunan och floran på den där jättekontinentön att käka ett svenskt äpple utanför flygplatsen.

Så. Då har vi vår första gissningstävling. Hur mycket väger min väska när den är full (dvs, två minuter innan vi åker imorgon)? Även om jag blev överraskad över att inte inte vägde 20 kg än så har jag en konstig förmåga att plocka på mig Gud, fan och hans mosters småprylar på vägen (ni vet, såna där som man tror sig behöva, kanske, eventuellt, kanhända, möjligen, törhända, någon enstaka gång). Vinnnaren får.. ett hemligt pris, kalasbra och okänt för alla inblandade (;

Må gott - gott folk!

/M

Bara 1 dag kvar. (!)

9 augusti - Resfeber light

Idag är det söndag. Klockan är ungefär halv ett. Om en vecka och tre timmar påbörjar jag min resa mot Sturup. Jag ville åka tåg (ni vet, göra en insats för naturen blahablaha), jag var ute i god tid och kollade med tåg ifrån Lund till Arlanda, men det fanns inget som understeg 800kr - ens när jag valt bort x2000 (skulle då få åka buss till alvesta, åka tåg till tjotahajti, åka buss till Södertälje, åka pendel till Stockholm, åka tunnelbana och sen åka Arlanda Xpress - eller något sånt omstädigt klyddigt). SJ brukar ju dumpa priserna lite grand när det närmar sig, så för två veckor sedan kollade jag igen. Nej då hade det höjts med 100 spänn. Så, inte tåg alltså, men buss då? Swebus har ju bra turer. Och visst, det kostade bara 550kr att åka - men det skulle ta nästan 11 timmar och så roligt är det inte att resa när man har ungefär 40 timmar till på resande fot när man väl kommer till Arlanda. Så det enda ekonomiska alternativet var flyg. Tråkigt när man försöker vara lite miljömedveten. Tråkigt också, för jag hade ju sagt att de som ville kunde komma till Lund C och vinka av. Men så blir det alltså inte.

Men det har sina fördelar med flyg ändå. Familjen får sin beskärda del av det något pressade tidsschemat, det går snabbt och en bra mental uppladdning för dagen efter, en mjukstart med bara 50 min i luften. Dessutom landar jag bara fem minuter efter Simon. Så vi har bestämt dejt vid bagagerullbandet ungefär vid 17.45. Och vilken lång dejt det blir sen (;

Tack för alla era varma kommentarer! Det är roligt att veta att vi har några som vill läsa om vad vi är med om. Roligare att skriva också, när man får respons!

Och det där med resfeber. Simon hävdar att han inte har någon resfeber alls som den hårdhudade norrlänning han är (?). Men jag har då både en, två och kanske ett helt dussin fjärilar i magen. Jag tänker på resan, pratar om resan, drömmer om resan. Jag hoppas så innerligt att den blir bra. Men det tror jag. Inter för att skryta - men jag har ju världens bästa resesällskap!

Hela familjen (plus farmor) såg Australia igår. Den är så vacker, häftig och rörande på en och samma gång. Var jag inte taggad så blev jag det. Och eftersom jag redan var det så är jag det ännu mer nu. Jisseskors, jag hoppas veckan går fort!

Ha det gott - gott folk!

/M

Bara 7 dagar kvar.

3 augusti - Kick off

Så sitter jag och Simon på varsin ände av telefontråden och planerar inför resan. Efter att Simon provpackat sin väska så vägde den 12,1kg, med goda mått till 20 kg med andra ord. Jag har inte vägt min med packning (eftersom jag inte vet riktigt vad jag ska ha med - förutom småprylar och lite solkräm. Jag menar - tio månader! Fast å andra sidan är det ju inget u-land direkt.), men jag tror att i egenskap av tjej och att packgenen hoppade över mig leder till att min kommer väga betydligt mer - suck!

Vi har i alla fall valt (okej, jag erkänner det var jag!) att använda den här bloggen istället för resedagboken. Den var ju så himla opersonlig och tråkig så detta känns mer hemma! Så lägg adressen i favoriter och kolla för uppdateringar för de lär komma mer eller mindre regelbundet.

Ha det gott - gott folk!

/M

Bara 13 dagar kvar.

RSS 2.0