27 September - Crocodile Dundee

Som ni kanske laste i Malin inlagg sa sag jag ju en krokodil tidigare idag. Det borjande med att ett par som kom in i gar for att campa fragade vad vi tyckte om krokodilen, som lag och gottade sig vid bryggan. Vilken krokodil? Jo visst sa vi har finns det SMA krokodiler, inte storre an 40-50 cm. Njaaa den dom hade sett var ju en aniing storre en sa. Jassa? Sa drog dom fram kameran och visaede bilder, och mycket rikigt nog va den storre an 40-50 cm som vi har fatt det sagt till oss.

Den fortraffliga dagen borjade med att skitbilen som vi har inte ville starta, tomt batteri. Sa det var ju bara att kanlla upp imorse, gora allt vi skulle gora har uppe. Efter det sa utrustade jag mig med en skottkarra och knallade ner for att hamta batterielandet. Nar jag hade tagit los det sa tankte jag att jag skulle ta en en koll nere vid floden. Men eftersom de t hade varit en familj dar och badat hade jag inte sa stora forvantingar. Mycket rikigt vid bryggan va det ju ingenting, sa jag gick kanske 20 meter efter kanten nar jag ser svansen pa den!

Jag skulle uppskatta den till lite under en meter, vid en liiite narmare undersokning var magen ca 40 cm och lagomt fet, tyvarr fick jag aldrig nagon rikigt bra syn pa huvudet. Men jag skulle tippa pa ca 30 cm. Innan jag gick ner pa min expidition sa utrustade jag mig med kameran sa jag fick iaf en  hyfsad bild innan den tog till flykten ner i vattnet.

Efter denna nervkittlande handelse, sa spurtade jag upp med skottkarran och berattade for Malin, markligt nog tog hon inte del av min entusiasm. Hon hade ju naturligtvis velat se en sjalv. (det ar ju hon som har listan pa vad hon vill se). Dessutom sa finner jag det valdigt roande att reta henne nar jag sett natt djur som hon inte sett, typ som en kangru, en odla vars namn jag inte vet men i Bernad och Bianca i Astralien sa heter den Frank iaf, Possum, Huntsman spider som kan bli ackligt stora, och nu en krokodil.

Bara for att lugna foraldranerver lite, sa ar det en sotvattenskrokodil och dom ar otroligt mer radda och skygga an vad en saltis ar. Dessutom ar den mindre an vad vi ar sa att den skulle kunna klacka en ide om att kaka upp oss, ar ungefar lika stor som att ungdomar skulle sluta skolka, alltsa inte pa dom narmsta hundra aren...


hare gott

/S


27 september - dagens hjaltinna

.. eller snarare gardagens. Sa ju att det inte hande sa mycket igar men igar sa blev det lite happening, fast inte sa mycket anda. Det borjade med att jag och Simon spelade kort istallet for Monopol (wow!). Sa eftersom Simon ar en san turknutte sa vann han. Efter ett tag sa kom jag pa honom med att fuska och hamnd ska ju utkravas. Sa det blidde en dusch med vattenflaskan med (inte sa) kallt vatten. Vi har haft diskussion det om det har med hamnd, om vem av oss som maste hamnas pa practical jokes mest och nu ar det klart att Simon vinner priset for han skulle slanga ner mig i floden som gar langs med campingomradet. Efter mycket slit och dragande sa kom vi oss dit och han tyckte att det hade blivit sa dyrt om jag hade haft horapparaterna pa sa jag fick ta av mig dem. Snallt i och for sig. Men nar han slangde mig i vattnet tyckte jag nog att han ocksa skulle bada lite, sa av ren reflex (vill-inte-tvangsbada-reflexen alltsa) sa laser jag mina fotter i hans knaveck. Vilket resulterar i att Simon ocksa far bada lite ofrivilligt.

Efter lite skratt (och sa himla obekvamt och konstigt det kanns att bada med strumpor pa!) sa kommer han pa att han har tappat sin allt-i-allo-tang han lanat av Taffy. Inte sa populart och helt plotsligt ar det mitt fel att han har tappat den (eller, han uttryckte det inte sa, men det var nog sa han tankte). Utan att tanka att ger man sig in i leken far man leken tala - eller?

Men sa ska det antligen lona sig att vara satans envis. Vi far lana cyklop av en av campinggasterna och borja dyka. Simon gav upp ratt snart. Det var nog tva meter djupt och hyfsat dalig sikt tills man kom ner till bottnen. Lite latt obehagligt att simma i grumligt vatten nar man vet att det finns krokodiler (sma snalla krokodiler, men lik forbannat krokodiler) i samma vatten. Efter en kvart dykning sa hittade jag den efterlangtade tangen och blev omattligt popular. Alltsa ordningen aterstalld!

Det fattas bara att turknutten fick se en 1,5m lang krokodil pa strandkanten idag, men om det far han beratta sjalv..

Ha det gott - gott folk.

/M


26 september - Inte sa mycket att gora..

Turistsasongen ar pa vad nedat har eftersom det ar sa varmt. I Broome, en stad vid kusten, har 36 grader idag. Vi vet inte exakt hur varmt har ar, men det ar minst 35 grader och det AR varmt. Trakigt ar dock att vi inte moter lika manga manniskor langre, det har varit det som har varit guld vart nar cheferna nu ar som de ar - speciella. Vi har mott nagra som har velat dela med sig om deras upplevelser och har tips pa vad vi ska hitta pa och det ar riktigt harligt, men samtidigt lite stressande - herregud vad mycket det finns! Men eftersom Australien ar lite mer an en och en halv gang sa stort som Europa sa ar det ju inte sa konstigt kanske? Vi langar tills vi kommer ut pa vagen igen och det ar drygt fyra veckor kvar. Hotellet har sista kvallen den 15 okt och sen ska det forberedas for regnperioden som ar en vat, varm och insektsmyllrande historia - tack och lov for att vi inte ar har da!

Som sagt, hander inte sa mycket och jag och Simon har blivit arbetsbefriade nagra kvallar nu. Trakigt, for det ar de passen som ar de roligare nar man far sta i baren, hjalpa till i resturangen. Men! Vi har hittat en alternativ syssla. Vi spelar Monopol sa det sprutar genom oronen (nastan!). Nastan en gang varje dag forsoker de har genierna konkurrera ut varandra. Fast nar det ar nagon som leder valdigt mycket sa blir vi lite for snalla, koper gator at den fattiga. Det badar inte gott for monopolet (men kanske for relationen (;).

Australien ar ett jattetrevligt land, men en sak har de inte forstatt. Det ar att man ater ost pa sina mackor! Har ats det sylt (blabar, hallon, jordgubb, med flera), jordnotssmor, smor eller nutella - vilket faktiskt inte ar sa himla gott (eller nyttigt) i langden. Sa ost var det och ost finns det i massor pa detta stallet. Men nasta problem - det finns ju ingen osthyvel! Vi har seriost borjat fundera pa att kopa del i nagot osthyvelforetag och exportera lite osthyvlar hit. Jag menar, forsok att skara en lagom tjock bit ost med en kottkniv?

For ovrigt gar detta land pa halvfart idag. Det ar Grand final i AFL - alltsa Australian Football League. Tydligen sa tittar 10 miljoner australiensare pa detta spektakel idag - av en population pa 22 miljoner. Vi undrar om all trafik gar som den brukar i staderna idag, men eftersom vi ar har ute sa vet vi inte. Det ar kanske bara de stackars busschaufforerna och andra som maste jobba som inte tittar pa det dar. Sporten paminner om American Football, men jag och Simon har inte hittat en enda regel forutom att bollen ska i mal. Man far tacklas - hart! Man far slanga sig med armarna omkring, bakifran, den spelaren som har bollen. Med mycket mera. Det verkar vara en farlig sport, fast a andra sidan en himla karvanlig sport. Jag menar, finns det nagon annan forklaring att tva hela lag ligger mitt pa plan i en stoooor hog? Na jag fattar inget!

Na, nu ska jag och Simon nog spela lite monopol. Hall tummarna for mig sa jag far vinna nagongang over den turgubben!

Ha det gott - gott folk!

/M


15 september - rorigt pa jobbet

Nu var det ett tag sen jag skrev och det har hant en del ting i varat horn av jorden.

Lite senare samma dag som Simon skrivit det dar inlagget om morden vid Mt Hart sa skulle vi kora ifran campingomradet upp till huvudomradet i varan skruttibangbangbil (som inga fonster eller passargerardorrar har, daremot knapp for AC och vindrutetorkare, visst ar det bra?). Helt plotsligt gor Simon en panikhalt och ja, det ar en gammal bil sa ni kan tanka er hur bekvamt det var (oj ja, inga sakerhetsbalten heller!). Sa skriker han "en orm!". Eftersom vi bara sett en liten svart sak (giftig, men harmlos enligt var chef - som har overlevt tre ormbett av giftormar) sa var det ju saaa spannande med en lite storre orm. Och jo, det var en storre orm, det var en King Brown. Eftersom det har varit valdigt mycket snack om King Brown och varan chef har berattat att man borde skjuta bort huvudet pa dem nar man ser dem (vilket han ocksa gor), men vi hade ju dessvarre ingen bossa. Sa vi stod trygga tre meter ifran ormen och tog bilder. Sen skojade vi lite om vi skulle slanga en sten i huvudet pa den. Och ja, den ormen kunde da svenska, for da blev den arg och reste pa sig. Bade jag och Simon skrek lite grand ut i tomma luften och sprang vaaaldigt fort tillbaka till bilen. Sa kan det ga nar man muckar med en av varldens farligaste ormar!  

Ja, manga har fragat vad vi jobbar med och vi jobbar pa ett vildmarkshotell mitt ute i jotahajti. Det ar 5 mil till narmsta storvag och 20 mil till narmsta stad. Eftersom vagen ar dalig tar det ca fyra timmar att kora med en bra bil dit. Hyfsat ensligt med andra ord. Det vi gor har. Ja, Simon ar vaktmastare och tar hand om allt som ar sonder och allting annat utomhus. Jag stadar och tvattar. Inte riktigt vad vi ville gora har. Jag har ju dromt i fyra ar om att fa jobba med djur och fa gora nagot praktiskt faktiskt kanske till och med ar bra pa. Vi hade ju lite taskig kontakt med agaren pa foretaget som hjalpte oss med jobb och vi kande oss lite halvtvingade hit eftersom man forde en skrackpropaganda att annars skulle vi sta utan  jobb. Men eftersom de sa att de ville ha Simon och mig kunde man hitta arbetsuppgifter till, sa gick vi med pa det. Jag och Simon hade kommit overrens om att ta varannat jobb, att detta jobbet skulle vara bra for honom och nasta jobb ar det som jag vill ha. Sa, hit kom vi med forhoppning om att det skulle bli bra. Jag maste erkanna att jag trivdes inte riktigt ens nar jag kom hit men eftersom Simon skulle jobba med det han tyckte var roligt sa var det bara att bita ihop. Men nar inte ens Simon trivs har sa kanns det lite trakigt att halla uppe fasaden om att allting ar perfekt har nere, for det ar det inte. Arbetsgivarna har varit bra och tydliga pa manga satt och vis. Dock otydliga om nar vi far lov att ta rast, hur noga saker och ting ska rengoras (forsok att rengora en vagg som ar full med spindelvav med bara vatten, diskmedel och en loppaten borste till hjalp) sa vi har kant oss lite osakra med vad som ar ok. Troligtvis sa har de varit nojda med oss och vi har anda kant att det har fungerat. Battre blev det igar nar vi fick reda pa att vi fick betalt for en 60 timmars vecka var istallet for 30 timmar var som lovat - mer pengar = mycket trevligare.

Igar sa jobbade Simon (jag var mest sallskap) i baren. Vi hade inne nagra campare i baren som var trevliga och deras nota slutade pa 78 dollar. Stolta som tuppar gick vi och lade oss och var glada och nojda efter en trevlig kvall som inbringade mycket pengar. Sa nar vi kom till jobbet imorse var vi pa gott humor. Sen slapper chefen bomben att det saknas 91 dollar i kassan, dvs nastan 600kr. Eftersom vi var de som jobbade igar sa ar det vi som har hela ansvaret. Trots att det inte har sagts rakt ut kanns det som vi ar misstankta for stold. Vi forstar inte vart de har pengarna har tagit vagen eftersom vi satt vid kassan nagon av oss hela tiden vi hade den oppen. Sa ingen av gasterna har tagit pengar och inte vi heller, sa vart ar de forbannade 91 dollarna? Vi har ingen aning, men det har ju inte blivit nagon trevlig stammning mellan oss och chefen, aven om han for en stund sen verkade vara som vanligt. Att han ar besviken kan man ju forsta och att han tror att det ar vi kan man ju ocksa forsta, men det ar inte vi och vi kan inte komma pa hur nagon kan ha kommit till kassan och stulit pengarna. Till saken hor att vi borde ha kollat upp hur mycket som var i kassan innan. Men eftersom chefens fru hade fyllt pa kassan med vaxel sa tankte inte vi pa det, det kan ju inte vara hon, eller? Killen som jobbade har innan berattade att han hade blivit anklagad for att det hade saknats 5 dollar vid nagra tillfallen, men detta ar 91! Dum vare den bov som stjal sa mycket fran sin arbetsplats pa en gang.. Hannes namnde ocksa att frun gar pa medicin for att halla sitt humor pa ratt niva och att de bada hinkar i sig tva sex-pack ol om dagen plus att de dricker vin under tiden de lagar mat till sina gaster. Det kanns som att det kan ga fel nagonstans, men vi vet inte riktigt vad motivet ska vara for att satta dit oss?

Nu ar vi lediga imorgon eftersom vi har skrubbat hela stallet (det kommer en halsoinspektor i dagarna) och det ar inga gaster som ska checka ut imorgon, pastas det iaf. Om det ar for att vi ar odugliga och tjuvar vet vi inte.

Nej det ar inte riktigt som vi tankt oss och vi har forsokt komma pa hur vi ska komma har ifran, redan innan incidenten idag, men kommer inte pa nagot bra. Grejen ar att om vi sager upp oss sa kommer det bli ett javla liv bade fran arbetsgivarna (hitta nagon som vill jobba for slavlon fa timmar i veckan och bara nagra fa veckor till) och ifran organisationen som formodligen blir mer aviga till oss. Na, vi hoppas pa att turisterna borjar undvika Mt Hart sa de inte behover oss sa vi kan aka harifran. Det kanns ratt hopplost att vi inte kommer ifran stallet heller - nackdelen med att vara sa isolerade.

Puh, nu var lite utreagerat. Nar detta ar sagt vill jag bara saga att det har funnits roliga stunder ocksa. Jag och Simon trivs dock fortraffligt i var husvagn vi bor i (inte sa mycket att vi vill bo i en permanent, men nu gar det mycket bra), gasterna ar trevliga och jag tyckte det var roligt att aka skridsko i stora frysen igar nar jag skulle moppa golvet darinne - udda!

Dessutom vill vi saga ett stort grattis till Evvan och Nisse som antligen har fatt sin tos!

Ha det gott - gott folk!

/M


8 September - Morden vid Mt Hart

nar vi skulle stada toerna nere vid camping omradet sa ville Malin att jag skulle ta bort alla spindar som hade hunnit gora sig en bosattning dar. Dom flesta spindlarna som va dar har typ en minikropp och valdigt langa ben. Dom ar inte giftiga och bits inte, sa dom gillar vi. Men sa finns det ju en spindel art som heter Redback och ar fran samma slackte som den okanda Svarta änkan. kande att jag gatt satta in ett ä for det var ju änka och inte anka som den ar slackt med :P. Jag laste lite om den da jag hade tagit dod pa dom. Sa har star det: "Redbacken ar en av dom fa djurarterna som uppvisar sexuell kannabalism under parning." alltsa dom kakar upp mannen undertiden som dom parar sig. dessutom sa lever honorna i ca 2-3 ar medans mannena bara far leva tills det blir parning, snacka som hart liv....

Tydligen, och foga overraskande sa finns det ormar har ochsa. jag har hittils bara sett en, och den var ungefar lika stor som den svenska huggormen, och helsvart. Dessa ormar och ochsa farliga men eftersom dom ar sa pass sma sa har dom inte sa stora tander. Vilket gladjer oss. Om dom biter en far man hoppas pa att dom prickar skon for da nar inte tanderna igenom. Sen finns det an annan orm art som ar betydligt mycket storre ca en meter. Den skrack in jagande vattenslangen heter King Brown. Om den oturligt nog skulle satta tanderna i dig sa har du ca 15 minuter kvar innan du ligger likt en skalbagge pa rygg med fotterna i luften. 

Taffy, han som ager detta stallet skot en King Brown far ca tre veckor sen, och dom sag en till for ca tva veckor sen men han inte panga den. Synd kan man ju tycka....

Nere pa campingomradet sa finns det som tur ar inte sa manga buskar eller annat som dom kan gomma sig under, sa forhoppningsvis sa ser amn doml ite lattare an har uppe. 

Vi har sett otroligt mycket djur har, allt fran syrsor, sma odlor, stora odlor, faglar till pungrattor, ugglor och framfor allt dingosar. Det finns fyra stycken som springer runt har, var av tva som vill bli klappade. Det var Taffy som raddade deras mormors mor och sen dess har alla generationer kommit hit for att fa lite mat och uppmarksamhet.

lev och ha halsan gott folk.

/S  


4 september - pa plats pa jobbet!

Da har vi rest i flera dagar for att komma dit vi ska jobba. Forst akte vi, efter traningsveckan, till Surfer's paradise. Till varan besvikelse var det inte sa stora vagor och Simons kna var inte riktigt bra sa det blev inget surfande for oss. Men vi hade fina dagar dar vi hade semester pa hog niva och gjorde sa lite som mojligt (men upptackte anda valdigt mycket i paradiset forutom partylivet, vi har ju konstaterat det att vi ar nog inte sa mycket partyanimals..).

Harifran tog vi oss till Brisbane dar vi hade ett kart aterbesok pa backpackerstallet Yellow submarine med risk for moggliga lakan och hal i vaggar som tacks med plast som tejpats dit med plaster. Men vi upptackte inget moggel pa vara lakan, daremot pa var sang grannes. Usch! Sanggrannen daremot och hennes sangkamrat (som sov en sang upp) var riktigt trevliga engelskvinnor. De hade varit i Oz lite langre an vi och berattade en hel del roligt. Till exempel hur man kan dromma om apelsiner. (De jobbade med att sortera 'fula' apelsiner fran fina for att de skulle pressas till juice, tio timmar om dagen 6 dagar i veckan i 9 veckor, vilket forklarar drommarna..).

Darifran flog vi sedan till Perth dar vi at en riktigt acklig Tandoori Chicken och flog sedan till Broome. I Broome kunde vi ga fran flygplatsen till motellet och hela staden lag bara 500m ifran den internationella flygplatsen - skumt! Daremot har bade jag och Simon blivit foralskade. Ja, forutom i varandra sa har vi hittat en ny foralskelse. Och det ar Cable beach i Broome. Efter att ha fixat vara biljetter som skulle ta oss till Derby sa tankte vi att vi fick ju ga till den dar stranden som alla pratade om, trots att den lag 6 km ifran city. Ryktet sager att det ar en av de vackraste stranderna i varlden. Vi har inte sett alla, men den var fantastisk! Sju mil med harlig ljus sand och turkost kristallklart vatten som upplevdes vara lika varmt som luften. Harliga vagor och inte speciellt stromt. Paradiset!

Men paradiset har sin baksida. Vi skulle ju bara in till stan sa ingen av oss smorde in oss med solkram. I hanforelsen av det vackra vattnet sa glomde vi det tills vi satt pa stranden och skulle torka. Da var det sa dags. Bade jag och Simon ar riktigt roda, fast det ar nog jag som kan ta jobb som stopplykta i stan med besked. Det behovs nog inte ens ett CV..

Efter att ha overnattat i Derby sa fick vi gora nagot vi aldrig gjort innan. Vi fick aka postplan till var arbetsplats. Det var ett litet skruttplan (okej, mest litet!) men det tog oss hit. Har ar fint, men det ar verkligen mitt ute i ingenstans. Vi har 4h med bil till narmsta stad (vilket ar Derby). Imorgon borjar vi jobba och vill ni veta vart vi ar nagonstans sa kan ni kolla har. Eftersom det ar mittute i iiiingenstans sa har vi satelitinternet vilket gor att vi ar strangt forbjudna att ladda upp nagonting pa datorn. Sa det blir tyvarr inga bilder pa ett tag. Men ni kan ju tanka er hur det kan se ut att ha baobatrad i tradgarden, dingos pa trappen, kakaduor i traden runtomkring huset och sma sota odlor som springer pa vaggarna, vi tror att detta blir kalas!

Vi  mar valdigt bra och har acklimatiserat oss till varmen (aven om vi svettas som grisar ibland). En stilla undran ibland hur vi ska kunna vanja oss vid att ha mer klader pa oss an shorts och troja nar vi kommer ater till Sverige.

Ha det gott - gott folk!

/M

Ps. Nu ar vi som sagt i nordvastra Australien vilket innebar att vi nu bara har 6h skillnad mot er hemma i Sverige. Ar den 12 lunch hos er ar den 18 middag har.


RSS 2.0